lördag 18 januari 2020

Köpt Boston Pizza

Boston Pizza har rasat 40% på 18 månader och direktavkastningen är nu uppe i ca 10%. Nedgången beror på en nedgång i försäljningen. Bolaget har gjort rejäla dippar tidigare men återhämtat sig.

Boston Pizza är en franchise. Ungefär 1/4 av restaurangerna ligger i oljebältet i västra Kanada. Resten ligger i det relativt folktäta östra Kanada Notera att utdelningen är större än vinsten och om försäljningstrenden inte vänder så kommer utdelningen sänkas.

https://www.theglobeandmail.com/investing/education/article-hungry-for-yield-be-careful-with-restaurant-royalty-stocks/

Enligt artikeln så beror nedgången dels på ökad konkurrens pga Uber Eats och liknande bolag dels på "regional difficulties". Jag tolkar "regional difficulties" som att restaurangerna i oljebältet lider av nedgången i oljeindustrin som skapats av bristen på pipelinekapacitet. En utbyggnad ligger i pipen, med 3 stora projekt på gång, men de motarbetas kraftigt av miljöintressen. Om alla skulle byggas skapas massor med arbetstillfällen, först vid själva byggandet, sedan inom prospektering/utvinning när oljebolagen ska fylla de nya piporna.

https://www.alaskahighwaynews.ca/business/can-b-c-find-the-14-000-skilled-labourers-needed-to-build-major-infrastructure-1.23608475

I december såg det ut som att byggnationen av Trans Mountain skulle starta omedelbart och därmed skapa 4000 jobb initialt. Trans Mountain har tagits över av staten, så den kommer bli av. Byggnationen har redan startat.

https://edmonton.ctvnews.ca/tmx-expansion-gets-underway-pipe-will-be-in-the-ground-before-christmas-1.4712736

Jag tänker att arbetare som har jobb oftare äter pizza ute med familjen än de utan jobb och köpte lite Boston Pizza för en månad sedan.


Första månadsutdelningen har redan trillat in.


Köper du franchiseaktier nu?

lördag 4 januari 2020

Man ska inte gråta över spilld mjölk

Mina blogginlägg brukar handla om aktier och fakta. Det här inlägget är mjukare och handlar om psyke och hur man bör tänka om en aktie man sålt senare stiger kraftigt.

Idag såg jag en tweet där en investerare gått miste om 2 MUSD i kursuppgång i Apple efter att ha sålt aktien 2001. Det här är ett tema som dyker upp då och då. Folk grämer sig över att de missat en chans att bli mångmiljonärer. Jag har själv sådana case. T ex så sålde jag 11000 Lundin Petroleum för 4 kr år 2001. Nu står aktien i 320 kr. Jag har således gått miste om nästan 3,5 Mkr i kursuppgång. Plus 0,2 Mkr i utdelning. Är jag helt kass som investerare som sålde ett sådant guldägg?

Min motfråga är alltid densamma. Hur såg caset ut då? Gjorde du ett bra beslut givet då tillgänglig information? Gick det att veta år 2001 att Apple skulle skapa Iphone fem år senare och konkurrera ut Nokia och Eriksson på telefonmarknaden? Gick det att veta 2001 att Lundin Petroleum 10 år senare skulle hitta 3 miljarder fat olja i norska Nordsjön?

Låt oss titta hur casen så ut då! 2001 var Apple bolaget som rest sig på 9 efter att ha blivit knockade av Microsoft. De hade kommit med iMac och såg ut att kunna ha ca 10% av PC-marknaden. Dessutom hade de en bärbar musikspelare på gång, iPod, som var mindre, lättare och inte lika störningskänslig som en Freestyle. Kanske en hygglig investering men knappast ett bolag som var på väg mot ett börsvärde på 1000 miljarder USD. Och Lundin Petroleum var en liten oljeprospekterare med licenser i inbördeskrigshärjade södra Sudan. Nog för att vädret där är hett, men i övrigt är det inte direkt den hetaste platsen för oljeprospektering - den politiska risken var mycket hög. Jag tycker nog att dessa säljbeslut knappast kan klandras.

Det är alltid lätt att hitta vinnarna i efterhand, när resultatet är känt. Men har man den formen av siarkraft kan man lika gärna spela på lotto.

Min poäng är att oavsett hur bra analys man gör så finns det så många okända variabler att det är omöjligt att på förhand veta vilka bolag som kommer bli mest framgångsrika om 10 år. Men det betyder inte att analys är överflödig. En del variabler är trots allt kända och ju fler av dessa man känner till desto bättre förstår man riskerna och möjligheterna för ett bolag.

Så läs på om bolagen innan du investerar och gråt inte över spilld mjölk!

fredag 3 januari 2020

Årsavstämning 2019


2019 var ett starkt börsår. Ommöbleringen mot en mer renodlad utdelningsportförlj fortsätter, men 1/3 av portfölljen är fortfarande i aktier utan utdelning. Utdelningarna överstiger numera mina kostnader så det är ingen brådska att slutföra transformeringen.

Hur har mina portföljer gått? Min stora portfölj, KF, har gått +33,85% jämfört med OMX SX30GI som gått +30,72%. Avkastningen har dragits upp av olja och fastigheter och dragits ner av bank och finans. Utvecklingen inkluderar förutom courtage även en del skatter såsom schablonskatt och utländsk källskatt. Justerar man för schablonskatt (som kommer på skattsedeln för en ISK) och utländsk källskatt (som jag får tillbaka senare) så uppgår utvecklingen till +34,39%.



Min KF har gett 239 829 kr i aktieutdelning vilket är 49,3% mer än 2018. Utöver detta tillkommer 18 000 kr från inlösenaktier vilket ger en total utdelning på 257 829 kr. Ökningen är främst resultatet av den ommöblering jag gjort mot större andel utdelningsaktier.



Min näst största portfölj, tjänstepensionsportföljen, som gick sämst av mina portföljer förra året har fortsatt underprestera under 2019 och är upp 19,41%.




Utdelningarna i tjänstepensionsportföljen uppgår till 32 315kr, vilket är 25,1% mer än 2018.



Jag har även en liten ISK i en annan bank. Den banken inte är i närheten av Avanza när det gäller depåhantering men jag har räknat fram att utvecklingen blev 47,96%. Utdelningen uppgick till 1 875 kr, en minskning med 78%.

Hur ser det ut med courtaget? Jag har haft en hög aktivitet även under 2019 och omsatt 7,0 Mkr i 77 affärer. Courtaget uppgår till 6139 kr. Courtaget inkluderar valutaväxlingsavgifter både vid köp/sälj och för utdelningar. Antalet aktier i portföljen har ökat från 35 till 47.

2018 omsatte jag 8,3 Mkr i 79 transaktioner med ett courtage på 5460 kr.

Sammanfattningsvis är jag mycket nöjd med börsåret 2019. Värdeutvecklingen motsvarar ca 10 årsutgifter.

fredag 1 november 2019

Africa Oil fyrdubblar köp i Nigeria

I oktober 2018 meddelade Africa Oil att de ingick som 25% delägare i ett konsortium som köpte in sig i tre jättefält belägna i två licenser i Nigeria. Affären innebar ett indirekt ägande på 1% i Licens OML 127 och 2% i OML 130. Ett fält i vardera licens var i produktion och producerade tillsammans 368.000 fat/dag och det tredje väntades rampas upp under 2019 och ge ytterligare 200.000 fat/dag.

Idag meddelade Africa Oil att de tar över hela konsortiets andel vilket gör affären fyra gånger så stor.
Africa Oils produktion blir inkl affären 29.500-38.000 fat/dag varav Kenya står för 500 fat/dag och Nigeria för resten.



Det var inte helt lätt att hitta aktuella produktionssiffror. De lägre siffrorna för Agbami, ca 200.000 fat/dag, och Akpo, ca 100.000 fat/dag, är från en analys från juni 2019 (man kan precis se produktionsdiagrammet innan en betalvägg slår till) . Egina verkar producera strax över målet om 200.000 fat/dag enligt en artikel från oktober 2019. Det ger en andel till Africa Oil på ca 29.000 fat/dag varav 5.000 fat/dag från OML 127 och 24.000 fat/dag från OML 130 baserat på de ägarandelar som anges. Äldre siffror pekar på 240.000 fat/dag från Agbami och 128.000 fat/dag från Akpo och en prognos för Africa Oils andel på 37.500 fat/dag för 2019.


Priset är 1.407-1.530 MUSD på skuldfri basis den 1 jan 2018. Spreaden utgörs av en tilläggsköpeskilling som beror på om andelen av Agbami som ligger i OML 127 justeras upp i den pågående arbitreringsprocessen visavi licens OML 128. Enligt Africa Oils ursprungliga pressrelease hade POGBV då skulder på ca 1.250 MUSD. 
Africa Oil har tagit upp brygglån på 250 MUSD vilket tillsammans med den egna kassan på drygt 300 MUSD beräknas täcka både kontantbetalningen och Africa Oils kapitalbehov i närtid. 2P-reserverna i POGBV är 204 miljoner fat (AOIs andel 102 miljoner fat) vilket ger ett pris på 7,5 15 $/fat.

Man kan bara spekulera varför Vitol och Delonex hoppade av. Mina spekulationer är:
  • Produktionen i de äldre fälten kanske fallit fortare än väntat. Artiklar från 2017 talar om 368.000 fat/dag för Agbami+Akpo medan Seeking Alpha anger ca 300.000 fat/dag för Agbami+Akpo i sin analys från juni 2019.
  • Nigeria vill höja skatten på djuphavsfält.
Min syn är att tillgångarna är bra placerade, över 10 mil från fastlandet. On-shore-produktionen i Nigeria har problem med sabotage och stölder, vilket man borde slippa så långt från land.

Oljan i fälten är lätt och "högkvalitativ" vilket jag tolkar som att halterna föroreningar, som t ex svavel, är låga. Lätt högkvalitativ olja  har tidigare gett riktigt bra betalt. På senare år har premien minskat pga av den stora ökningen av amerikansk skifferolja, men priset är fortfarande bra.

Den här affären stöper om Africa Oil totalt, från prospekterare med stor kassa till producent med stora lån. Lånen uppgår till nästan 1 miljard USD brutto. Notera att lånen i POGBV behöver justeras för nästan 2 års produktion och capex.

Bra eller dåligt? 

Det är svårt att avgöra hur fördelaktig affären är för Africa Oil. En sak är dock säker och det är att analytikerna behöver göra om sina analyser rejält efter dagens storaffär

tisdag 14 maj 2019

Hoist Finance

Hoist Finance jobbar med skuldindrivning av konsumentkrediter. Aktiekursen har drabbats hårt av höjda riskvikter och NPL backstop. NPL (Non-Performing Loans) backstop innebär i korthet att EU beslutat att NPL efter ett par år räknas till noll i kapitaltäckningsberäkningar. Syftet är att inte låta europas banker gömma sina dåliga lån för marknaden. Eftersom Hoist, till skillnad från sektorkollegan Intrum, är en bank så gäller de nya reglerna Hoist. Dessutom höjdes riskvikten för NPL från 100% till 150%. Sammantaget är det här ett mycket hårt slag mot Hoist där alla lån är NPL och inte bara en liten del. Kursen har därför fallit över 50% sedan september 2018. I december 2018 meddelade Hoist att utdelningen ställs in under två år. Aktien föll 30% på en dag.
Hoist har tagit fram en åtgärdsplan för att minska inverkan av de nya reglerna på avkastningen. Åtgärderna är bl a värdepapperisering av kreditportföljer och införandet av en egen värderingsmodell för NPL. Värdepapperisering kan genomföras ganska snabbt men att få en egen värderingsmodell godkänd beräknas ta 2-3 år.

Q4 2018


Bolaget avslutade 2018 med ett Q4-resultat som ökade 69% från året innan. En riktig rökare kan tyckas, men Pareto var inte nöjda.


Q1 2019

Jag tycker Hoist levererar en stark rapport!

Intäkterna ökar 13% och kvartalsvinsten ökar 12% mot förra året och vinst på rullande 12 mån är 6:49 kr/aktie. Bra siffror!

Marknaden kommer fokusera mycket på arbetet att motverka effekterna av ändrade regler.

Så här skriver VD om regelarbetet:

"En av de viktigaste åtgärderna för att ta itu med både ökade riskvikter och NPL backstop är att värdepapperisera en del av NPLerna. Vi har gjort goda framsteg sedan årsskiftet och är över-tygade om att vi är på rätt väg mot en hållbar affärsmodell i en miljö av NPL backstop-regelverk."

"Arbetet att implementera de mest kostnadseffektiva åtgärderna [...] fortsätter,"

Min tolkning är att åtgärderna kommer att motverka effekterna men inte helt. Bolagets finansiella mål är minst 10% tillväxt och minst 15% avkastning på eget kapital. Avkastningsmålet sänktes från 20% pga de nya reglerna. Hoists egen uppfattning är m a o att de nya reglerna sänker avkastning på eget kapital med 5 %-enheter på sikt.

Mikael Syding, Anna Svahns pojkvän, brukar poängtera att ett bolags värde är summan av kassaflödena. Här har vi ett case där värde och pris skiljer radikalt - förutsatt att bolaget lyckas hålla avkastning på eget kapital på en hyfsad nivå trots ändrade riskvikter.

Risker


Hur ser förutsättningarna ut för att nå målet? Finns det något som kan slå undan fötterna?

Jag gjorde en snabb SWOT-analys för att få en överblick:

Styrkor:  Svagheter:
Lång erfarenhet av marknaden.
Stark marknadsposition.
Fortsatt tillväxt trots regelarbete.
Nya regler stjäl fokus från övrigt arbete.
Lägre avkastning pga nya regler.
Möjligheter: Hot:
 En recession kan öka tillgången och sänka priset på kreditportföljer. En recession kan höja arbetslösheten och försämra låntagarnas betalningsförmåga och därmed sänka avkastningen på befintliga krediter.

Hoists sektorkollega Intrum är ett av börsens mest blankade bolag. Experterna påstår att Intrum är drabbat pga storlek och bransch och att det inte är bolagsspecifikt. Det finns m a o stora spelare på marknaden som inte tror på sektorn.

Blir det en börskrasch kommer naturligtvis Hoist dras med i fallet.

Vad tycker jag


Just nu är inprisat ett kraftigt fall i avkastning på eget kapital.

Min tro är att bolaget kommer att lyckas med sina åtgärder och att avkastningen på eget kapital kommer sjunka betydligt mindre än vad marknaden verkar tro. Jag tror dessutom att bolagets värderingsmultipel får en skjuts uppåt när aktieutdelningen återupptas.

Om vi antar att marginalen sjunker 5 %-enheter och att omsättningen växer 10% per år så tar det 3,5 år innan vinsten är återställd.

Jag köpte in mig i Hoist i december när kursen rasat. Jag ökade när Q4-rapporten kom. Min förhoppning är att aktien ska dubblas på 3 år från mitt GAV på 42:80 kr. Om bolaget då har samma vinst som idag så innebär det ett P/E på 13.

Jag tycker Q1-rapporten var bra siffermäässigt och det ser  ut som att åtgärderna fortgår enligt plan.

Bolagets resultat och arbetet att hantera regeländringarna verkar uppskattas inte bara av mig, utan även av marknaden.  Aktien är just nu upp drygt 12% på dagens rapport.

söndag 14 april 2019

"Nyemission" i Baltic Horizon kan ge köpläge

Baltic Horizon är en estnisk börshandlad fastighetsfond som delar ut minst 80% av sitt fria kassaflöde. Fonden har ca ett dussin fastigheter i de baltiska huvudstäderna. Jag skrev om fonden strax efter fonden sidonoterades på Stockholmsbörsen.

Fonden har i dagarna tagit in 20,5 MEUR till. Ökad storlek betyder minskade förvaltningsavgifter. Kostnaden för fondens förvaltning följer en trappa, där högre fondvärde ger lägre procentsats av värdet i förvaltningsavgift. Förvaltningsavgiften kan likställas med kostnaden för huvudkontoret för ett fastighetsbolag.


Market Cap
MEUR
Management
Fee, %
<50 1,50
50-100 1,25
100-200 1,00
200-300 0,75
>300 0,50

Från att ha pendlat kring 100 MEUR så gör de nya andelarna att fonden nu är stadigt placerad i intervallet 100-200 MEUR.

Dessutom får förvaltningsbolaget upp till 0,4% per år i prestationsbaserad ersättning om affo överstiger 8% av inbetalt kapital. Notera att den baseras på inbetalt kapital och inte NAV. Lite förenklat kan man säga att om utdelningen stiger från basnivån så utgår prestationsbaserad ersättning. Om den sjunker så fryser den inne.

Informationen om avgifter kommer från kap 15 i fondens regler.

Totalt ger det här en kostnad i förhållande till förvaltningsnettot i nivå med mellanstora fastighetsbolag vid nuvarande fondstorlek. Om fondvärdet ökar över 300 MEUR så blir kostnadsnivån i nivå med de större fastighetsbolagen på svenska börsen. Källa: Baltic Horizon Presentation daterad 2016-11-08 av Catella/Swedbank.

Fondens direktavkastning ligger på ca 8%. Vid tidigare finansieringsrundor har utdelningen tillfälligt sjunkit något tills de lyckats sätta pengarna i arbete genom köp av nya fastigheter. Jag tror det skulle kunna ge en kursdipp och därmed vara ett bra tillfälle att köpa för den som vill in i fonden. Utdelning avskiljs kvartalvis i februari/mars, maj. augusti och november, så bevaka kursen i samband med majutdelningen.

Jag äger andelar sedan december 2016.

lördag 13 april 2019

Stryka eller inte stryka, det är frågan!

Städade lite hemma och beslutade mig för att slänga den stora högen trådgalgar som låg ovanpå garderoberna. För den som undrar så får man trådgalgar när man lämnar in skjortor på kemtvätten.

Skjortor på kemtvätten, kostar inte det pengar? Är det inte #sparadkrona att stryka sina skjortor själv?

I bästa anda så  utvärderade jag om det var lönsamt att låta någon annan stryka mina skjortor innan jag började. Nedanstående bygger på alternativkostnaden mot att jobba. De som följer min blogg vet att jag inte jobbar just nu, utan har tagit ett sabbatsår för att utvärdera FIRE-livet.




Jag tycker det är tråkigt att stryka skjortor och ville slippa. Jag kom fram till att jag tycker det är roligare att lönearbeta än att stryka skjortor, så jag var villig att lämna in dem även om det skulle visa sig vara an aning olönsamt jämfört med lönearbete. Eftersom jag dels har ganska många skjortor, dels hatar att stryka så innebar det att det alltid fanns en stor hög att stryka när det väl var dags. Till saken hör också att eftersom jag avskyr att stryka så har jag inte skjorta särskilt ofta.

Så jag strök skjortor i en timme och konstaterade att jag hann stryka 12 skjortor. Eftersom jag har skjorta så pass sällan så var det timligt att anta att jag inte skulle kunna få ner tiden särskilt mycket. Tyvärr är konkurrensen precis där jag bor inte särskilt hård. Närmaste kemtvättt tar idag 28 kr per skjorta om man lämnar in minst 5 st. För mig rör det sig om 12-20 skjortor per gång, så den gränsen klarar jag lätt. Jag har sett att jag kan få ner priset till 20 kr/skjorta om jag är villig att färdas längre, men det är inte jag.

Att lämna eller hämta skjortor till kemtvätten tar ca 10 minuter, dvs totalt 20 minuter för att lämna och hämta en batch skjortor. Om jag skulle lämna skjortorna på väg till jobbet så sjunker tiden till 2 minuter. Samma om jag hämtade dem på väg hem från jobbet.

Låt oss anta att jag i snitt lämnar in 12 skjortor och att jag lyckas samköra med jobbresa åt ena hållet. Då blir kostnaden 336 kr + 12 minuter vid kemtvätt.

Att tvätta och hänga en maskin skjortor tar mig ca 12 min arbete, dvs lika lång tid som att hämta och lämna skjortorna på kemtvätten. Jag räknar inte in tiden tvättmaskinen går eftersom jag kan göra annat under den tiden. Att stryka skjortorna tar 1 timme.

Att lämna in mina skjortor till kemtvätten har en alternativkostnad på 336 kr/timme. Om jag arbetar heltid hela året är min lön netto ungefär lika mycket på den sist arbetade timmen.

Dessutom blir skjortorna slätare och statens skatteintäkter större om jag lämnar in mina skjortor på kemtvätt. Men viktigast av allt är att JAG BLIR LYCKLIGARE när jag slipper stryka.

Vad gör man förresten med 126 trådgalgar? Går de att återanvända av någon eller ska jag lägga dem i återviningen?