2 miljoner i utdelningar

 

 Känns som det inte var länge sedan jag passerade 1,5 miljoner. Och det var det inte heller! Det var i mars i år. Snöbollen har verkligen tagit fart! 

Det som knuffade mätaren över 2 miljonersvallen var kvartalsutdelningen från Petrotal på nästan 52000 kr som kom idag. Aktierna köpte jag 2019-2020, 300 000 aktier med GAV 1,40 kr, totalt 420 000 kr och har sedan dess nettosålt 1/6 av innehavet för 285 000 kr och har 250 000 aktier kvar. Totalt har jag fått 169 000 kr i utdelningar från Petrotal vilket gör att jag fått tillbaka 454 000 kr, 34 000 kr mer än det investerade kapitalet.

Prognosen i våras var att jag skulle få 585 000 kr i utdelning i år. Det stämde riktigt bra, men det har blivit stora förändringar på resans gång. SBBs flytt av utdelningen till nästa år blev ett stort avbräck medan Petrotals extrautdelningar blev att stort tillskott. Till slut blev det 584 000 kr, eller 583 000 kr om den sista udelningen från Lundin Gold trilla över till nästa år. För er med Avanza är det knappast någon hemlighet att utländska utdelninger tar 2-3 vardagar extra innan de trillar in på kontot.

Jag har också försökt bottenfiska utdelningsaktier med varierande resultat. Sämsta köpet sedan i våras är Intrum där jag köpte långt innan aktien rasat färdigt, på 107 kr och 74 kr. Höstutdelningen på 6,75 kr hjälper föga när kursen rasat betydligt mer. Bättre gick det i Prevas, där jag dels gjorde 10% intradag på Q2-rapporten och sedan köpte strax under 85 kr efter Q3-rapporten. 

Här är årets utdelningar, hela listan. 53 aktier har bidragit. Listan blev så lång att jag fick dela upp den i tre skärmdumpar. Jag tar det som ett tecken på att jag borde minska ner antalet innhav.

Direktavkastningen i portföljen är i högsta laget. Eventuellt kommer jag vikta över mot bolag med lite högre tillväxt och lägre direktavkastning. Känner jag mig själv rätt blir det dock i ganska långsam takt.

Det ska bli spännande att se hur det blir nästa år! Vi hörs igen vid 3 miljoner!

Uppföljning av höstshoppingen

Börsen har studsat upp väldigt bra sedan månadsskiftet okt/nov. Tyvärr ligger min portfölj efter index pga min övervikt i oljebolag som drabbats både av sjunkande oljepris och stärkt krona.

Jag tänkte jag skulle trösta mig lite genom att utvärdera hur det gick med de köp jag gjorde efter Q3-rapporterna. Jag hade samlat ihop några procent kassa under våren och tänkte att oktober brukar vara en bra månad att köpa. När de första Q3-rapporterna kom in och även bra rapporter kunde ge stora ras så tänkte jag att det var bättre att köpa efter rapporterna än innan. Så det gjorde jag, och det visade sig vara en lyckträff. 

Bolag	Antal	Köpkurs	Köp SEK	Kurs	Värde SEK	Vinst %	Vinst kr
Br AO Johansen	761	59,8 DKK	72 415	70,2 DKK	80 293	10,88 %	7 878
Electrolux	700	91,34	63 997	106,35	74 445	16,33 %	10 448
Coor	1500	33,84	50 819	41,52	62 280	22,55 %	11 461
Investor A	500	198,65	99 384	229,1	114 550	15,26 %	15 166
Prevas	1500	85,4	128 170	124,4	186 600	45,59 %	58 430
Summa			414 785		518 168	24,92 %	103 383

Börskurs och värde baseras på gårdagens stängningskurs. Jag har inte planerat sälja någon av aktierna i närtid. 

Börsen breda index är upp 19,26% sedan botten den 27 okt. Men hur ofta träffar man botten? Inte ofta. Men den här gången var det bra nära! 

Är du med och kollar in kursgraferna?

 

Hyfsat nära lägsta stängningskurs i Br A&O.

Rätt dag och bara drygt en krona över lägsta stängningskurs i Electrolux.

Rätt dag och under stängningskursen i Coor. Guldstjärna!

Dagen innan botten, men ändå ganska nära lägsta stängningskurs i Investor A.

Jag köpte 1000 Prevas i pensionsspar också, lite billigare. Därför ser siffrorna i bilden bättre ut än i tabellen högst upp. Två dagar innan botten och 5% över lägsta stängningskurs. Sämst timing men ändå bäst resultat då Prevas rusat rejält.

Inte ofta jag har sån tur med timingen! Kusligt bra!

Riksbanken stresstestar fastighetsbolagen

Förra året blev de största fastighetsbolagen uppkallade till Riksbanken för samtal kring den finansiella stabiliteten. När man hör något sådant tänker man lätt att oj, nu blir de uppkallade till rektorn som skolbarn som gjort något dumt.

Men skulle det inte lika gärna kunna vara tvärtom. Att det är riksbanken som är missdådaren?

I en alternativ verklighet skulle riksbankschefen kunna sagt så här:

- Hej och välkommen. Alla tror att jag har kallat hit er för att förhöra er om er berdskap mot höjda räntor. Så är det inte. Jag har kallat hit er för att berätta ensak. Jag kommer köra ett stresstest. Live! Jag tycker de stresstester kollegorna totat ihop i sina rapporter är för mesiga, så jag har höjt svårighetsgraden lite. De har testat med antingen inflation eller recession. Jag tänker att vi kör båda på en gång. Jag har också preppat startläget lite så det inte blir för lätt.

Först har jag kört med nollränta i flera år för att få er att låna så mycket som möjligt. För att sedan få er att låna ännu mer lånade jag ut ytterligare 700 miljarder när marknaden började få slut på pengar. 

Mina kollegor på ECB har hjälpt till och köpt upp ännu mer av era krediter, bl a några miljarder av dina eurobonds Ilja.

FED har hjälpt till genom att trycka ut enorma mängder helikopterpengar. För att säkerställa att det inte finns något att köpa för pengarna så har Xi lovat att stänga utskeppningshamnarna några veckor. Varubristen borde få igång inflationen. När amerikanerna lever på helikopterpengar istället för att jobba så kommer det att driva upp lönerna och spä på inflationen ytterligare. 

Eftersom uppvärmningskostnaden är den största driftskostnaden för er så har jag jag fokuserat extra på energipriset. I Europa har vi förberett en liten energikris. Maggan och de där rören i MP har stängt ner några kärnkraftverk och tyskarna tjippar in med nedstängning av några till. Vi har även instruerat kommunpolitikerna i södra Sverige att förhala byggnationen av vindkraft och gubbarna på Vattenfall är under strikta order att inte bygga ut överföringskapaciteten från norr. Vi har t o m fått Putin att ordna med en avstängning av gasen. Han lovade att komma med en orsak som fick kalabaliken i Bender att blekna. Undrar vad han menade med det? Utan gas kommer all tung industri i hela Europa att gå på knäna. Det borde ge skenande energipriser och en rejäl recession. 

Det blir kraftigt höjda räntor, kraftigt höjda kostnader för just er och en recession så efterfrågan på era lokaler går ner. Dessutom sitter vi på 700 miljarder i skuldebrev som vi inte kommer förlänga.

Stresstestet startar i januari 2022. 

Lycka till!