Stryka eller inte stryka, det är frågan!

Städade lite hemma och beslutade mig för att slänga den stora högen trådgalgar som låg ovanpå garderoberna. För den som undrar så får man trådgalgar när man lämnar in skjortor på kemtvätten.

Skjortor på kemtvätten, kostar inte det pengar? Är det inte #sparadkrona att stryka sina skjortor själv?

I bästa anda så  utvärderade jag om det var lönsamt att låta någon annan stryka mina skjortor innan jag började. Nedanstående bygger på alternativkostnaden mot att jobba. De som följer min blogg vet att jag inte jobbar just nu, utan har tagit ett sabbatsår för att utvärdera FIRE-livet.




Jag tycker det är tråkigt att stryka skjortor och ville slippa. Jag kom fram till att jag tycker det är roligare att lönearbeta än att stryka skjortor, så jag var villig att lämna in dem även om det skulle visa sig vara an aning olönsamt jämfört med lönearbete. Eftersom jag dels har ganska många skjortor, dels hatar att stryka så innebar det att det alltid fanns en stor hög att stryka när det väl var dags. Till saken hör också att eftersom jag avskyr att stryka så har jag inte skjorta särskilt ofta.

Så jag strök skjortor i en timme och konstaterade att jag hann stryka 12 skjortor. Eftersom jag har skjorta så pass sällan så var det timligt att anta att jag inte skulle kunna få ner tiden särskilt mycket. Tyvärr är konkurrensen precis där jag bor inte särskilt hård. Närmaste kemtvättt tar idag 28 kr per skjorta om man lämnar in minst 5 st. För mig rör det sig om 12-20 skjortor per gång, så den gränsen klarar jag lätt. Jag har sett att jag kan få ner priset till 20 kr/skjorta om jag är villig att färdas längre, men det är inte jag.

Att lämna eller hämta skjortor till kemtvätten tar ca 10 minuter, dvs totalt 20 minuter för att lämna och hämta en batch skjortor. Om jag skulle lämna skjortorna på väg till jobbet så sjunker tiden till 2 minuter. Samma om jag hämtade dem på väg hem från jobbet.

Låt oss anta att jag i snitt lämnar in 12 skjortor och att jag lyckas samköra med jobbresa åt ena hållet. Då blir kostnaden 336 kr + 12 minuter vid kemtvätt.

Att tvätta och hänga en maskin skjortor tar mig ca 12 min arbete, dvs lika lång tid som att hämta och lämna skjortorna på kemtvätten. Jag räknar inte in tiden tvättmaskinen går eftersom jag kan göra annat under den tiden. Att stryka skjortorna tar 1 timme.

Att lämna in mina skjortor till kemtvätten har en alternativkostnad på 336 kr/timme. Om jag arbetar heltid hela året är min lön netto ungefär lika mycket på den sist arbetade timmen.

Dessutom blir skjortorna slätare och statens skatteintäkter större om jag lämnar in mina skjortor på kemtvätt. Men viktigast av allt är att JAG BLIR LYCKLIGARE när jag slipper stryka.

Vad gör man förresten med 126 trådgalgar? Går de att återanvända av någon eller ska jag lägga dem i återviningen?

Riksrevisionen om ISK

Idag läste jag en artikel  på Svenska Dagbladets hemsida. Jag måste erkänna att jag gillar Svenska Dagbladets Näringslivsbilaga. De har journalister som tänker själva och skriver intressanta vinklingar om aktuella händelser. Jag kan inte påstå att jag alltid håller med, tvärtom, och det är det som gör det så givande - deras vinklingar skiljer sig från min bild och jag kan därmed vidga mina vyer.

Den artikel jag läst och valt att kommentera är dock av smör-och-brödslaget där de rapporterar om en rapport från Riksrevsionen och inte tillför egna åsikter.

SvD: ISK har minskat skatterna med 42 miljarder  (den som saknar abonnemang får läsa ett begränsat antal artiklar per månad - har du redan läst dina gratisartiklar denna månad kan artikeln vara spärrad för dig)

Kan du inte läsa på SvD så finns en liknande artikel på https://www.avanza.se/placera/telegram/2018/06/26/rr-isk-kan-ha-kostat-42-mdr-i-skattebortfall.html

Sammanfattning: Hittills har ISK inneburit en rejäl skattelättnad för oss aktiesparare. Kombinationen låga räntor och stark börs har gjort att hittills har skatten på ISK varit betydligt lägre än för traditionell aktiedepå. Riksrevisionen beräknar skillnaden sedan starten 2012 till 42 miljarder.

För mig har ISK/KF inneburit hundratusentals kronor i lägre skatt men det kan mycket väl ändra sig vid nästa stora börsras.

Riksrevisionen konstaterar dock att vissa delar har blivit krångligare, exempelvis en del nyemissioner och när företag delar ut aktier i ett dotterbolag.

Jag begriper inte vad de menar. Vid nyemissioner får jag ett erbjudande precis som innan. Och när ett företag delar ut ett dotterbolag behöver jag inte lyfta ett finger. De nya aktierna trillar in automatiskt på kontot och jag kan sälja dem utan att deklarera försäljningen. Tidigare var jag tvungen att kolla upp hur anskaffningsvärdet skulle fördelas enligt Lex ASEA.

"Införandet av ISK har lett till ett mer komplext skattesystem. Man ska inte underskatta de svårigheter som det kan innebära för enskilda sparare, säger riksrevisor Ingvar Mattson."

Här ger jag Riksrevisionen halvt rätt. Det finns massor med skillnader mellan ISK och KF som förvirrar för småspararen. Det är förvånansvärt att de lyckas ha så många skillnader mellan två sparformer som ändå är så lika.


Men summa summarum:  ISK (och KF) är den största förenklingen för sparare någonsin och sparar miljontals deklarationstimmar per år för oss aktieägare och för skatteverket. När jag hade mina aktier på VP-konto så lade jag minst 4 timmar per år på att deklarera aktieförsäljningar. Extra jobbigt var det om man ägt en aktie länge och det skett Lex ASEA-uppdelningar, splittar, fondemissioner eller uppköp. För att inte tala om eländet med inlösenaktier. Visst, man sköt upp delar av skatten, men för mig som småsparare var kostnaden i mantimmar hög. När jag gick över till aktiedepå så fick jag hjälp av kontoförande institut, så då blev det lättare, men det var fortfarande en hel del jobb, särskilt om man flyttat värdepapper mellan institut eller om man ägde samma papper hos olika institut.

Idag tar det mig max en timme att deklarera varav tiden för KF/ISK är försumbar.

Så mycket dyrare blir ISK och KF

Regeringen vill genomföra vänsterpartiets förslag att höja skatten på ISK och KF. Höjningen innebär att schablonintäkten höjs från statslåneräntan + 0,75% till statslåneräntan + 1%. Det är oklart huruvida golvet på 1,25% höjs. Jag har sökt men inte funnit något svar.

Hur påverkar det oss sparare?

Låt oss räkna hur mycket skatten höjs för en sparande på 1 miljon.

Statslåneräntan har varit så låg att nuvarande skatten baseras på golvet på 1,25%.
 Det innebär att varje miljon ger en schablonintäkt på 12500 kr och med kapitalskatten 30% så blir skatten 3750 kr.

Om vi räknar med att även golvet höjs och att statslåneräntan ligger kvar under gränsen så kommer schablonintäkten bli 1,5%. Det ger en shablonintäkt på 15000 kr och en skatt på 4500 kr.

Höjningen på 0,25 procentenheter vid beräkning av schblonintäkten ger alltså en skattehöjning på 0,075 procentenheter eller 750 kr per miljon och år.